FM Jens Grandell disputerar 9.10.2020 kl. 12 vid Humanistiska fakulteten, Helsingfors universitet på avhandlingen ”Från ett årtionde i Finland – August Schauman, republikanism och liberalism 1855-1865”. Disputationen äger rum i Porthania, PIII, Universitetsgatan 3.
Opponent är Docent Henrik Knif, Åbo Akademi, och kustos är professor Henrik Meinander.
Doktorsavhandlingen publiceras i serien Bidrag till kännedom av Finlands natur och kultur .
Doktorsavhandlingen publiceras också elektroniskt och finns tillgänglig i E-thesis.
***
I den här avhandlingen undersöker jag hur det republikanska och liberala tänkandet i mitten av 1800-talet kommer till uttryck hos journalisten och lantdagsmannen August Schauman (1826–1896) och hur detta förhåller sig till den bredare historiska kontexten, till fennomanin, till skandinavismen och till utvecklingen av det finländska medborgarsamhället. Utgångspunkten är att nyansera och bredda förståelsen av den ideologiska svängning som skedde i Finland under 1800-talets andra hälft, särskilt med tanke på att liberalismens tidiga historia i Finland ofta har behandlats i ganska vaga termer, för att inte tala om republikanismen.
August Schauman, som var född i Helsingfors till en adlig familj, var en samhällspåverkare och opinionsbildare med tidningspressen, föreningsväsendet och senare också lantdagen som forum för idéspridning. Som relativt väl bemedlad hade han möjlighet att resa förhållandevis mycket och vistas utomlands under längre perioder. Med vaket öga observerade han sin omgivning – för honom var tidningsläsandet alltid ett centralt led i hur han bildade sig en uppfattning om olika samhällen och om de rådande stämningarna. Han såg tidningen som ett av medborgarsamhällets viktigaste attribut – han hade anammat förståelse av tidningen som en möjliggörare av kommunikation mellan medborgare och styrande.
I historien kan den enskilda individen hjälpa oss att se sådant som lätt hamnar i skymundan om man enbart ser till de övergripande strukturerna och ideologierna. Den biografiska metoden som ligger som grund för min avhandling är uttryckligen ett sätt att nyansera och bredda vår förståelse av en viss tidpunkt i historien. Schaumans texter erbjuder historikern en inblick i en föreställningsvärld där ideologierna liberalism, republikanism och nationalism möts och bildar en utgångspunkt för samhällspåverkning och opinionsbildning. August Schaumans republikanism tydliggörs när man studerar honom i förhållande till platsen och rummet och gör honom till en del av den offentliga diskussionen om Finlands framtid.
Avhandlingen visar att det i Finland egentligen var först på 1860-talet som man började använda begreppet liberal på inhemska förhållanden. I den idébildning som hade ägt rum före det kan man också finna spår av republikanskt tankegods, vilket å andra sidan är föga förvånande i och med att republikanismen lånade centrala drag åt den tidiga liberalismen.