Vetehinen
Viestit: 2704
Liittynyt: 18.06.07 23:35

Pohjolassa puhuttiin foinikiaa, baskia ja suomea

Kurt Braunmülle esittää, että kanagermaani oli kontaktikieli, jonka kehittymiseen vaikuttivat seemiläiset kielet ja itämeren suomi. Itämerensuomi on loogista, mutta miten seemiläiset kielet vaikuttaisivat näin pohjoisessa?


7.1.2008
Nya perspektiv inom nordisk språkhistoria
Kungl. Gustav Adolfs Akademien i Uppsala har gett ut en samlingsvolym med språkhistoriska uppsatser, Nya perspektiv inom nordisk språkhistoria (2007). Boken vänder sig till språkforskare, men flera bidrag lägger fram resultat som är intressanta inte bara för specialister.

Urgermanskan uppstod som kontaktspråk. Urgermanskan kan ha talats århundradena före Kristus. I jämförelse med andra tidiga indoeuropeiska språk har den en ganska enkel grammatik med exempelvis bara två verbtempus. Kurt Braunmüller hävdar att denna enkla grammatik kan förklaras av att urgermanskan uppstod som ett slags förenklat kontaktspråk. Han nämner särskilt kontakter mellan å ena sidan indoeuropéer och å andra sidan semitiska språk (fenicier och puner) och östersjöfinska språk.

Rökstenen omtolkad. Bo Ralph föreslår nya tolkningar av ett par viktiga ställen på den berömda Rökstenen från 800-talet. Det står inte ”Då rådde Tjodrik [Didrik av Bern], den dristige … ” utan snarare ”Red på hästen, den dristige krigaren …”. Det står inte heller ”Sibbe, viets väktare, avlade nittioårig” utan ”jättekvinnan utplånar inte en släkt som iakttar heliga förpliktelser”.

Runsten på baskiska. I Sørup på Fyn finns en runsten som hittills ingen kunnat tyda. Stig Eliasson menar att mycket talar för att inskriften är på baskiska. Den upplyser om att två personer låtit hugga runorna åt sin make respektive faster eller moster. Texter på baskiska, ett urgammalt icke indoeuropeiskt språk, finns inte bevarade förrän från 1500-talet, men man vet att det funnits kontakter mellan vikingar och Baskien.

http://www.sprakradet.se/servlet/GetDoc?meta_id=2390

Jaakko Hakkinen
Viestit: 687
Liittynyt: 18.09.06 17:09
Viesti: Kotisivu

Re: Pohjolassa puhuttiin foinikiaa, baskia ja suomea

Vetehinen kirjoitti:Kurt Braunmülle esittää, että kanagermaani oli kontaktikieli, jonka kehittymiseen vaikuttivat seemiläiset kielet ja itämeren suomi. Itämerensuomi on loogista, mutta miten seemiläiset kielet vaikuttaisivat näin pohjoisessa?
Jopa vakavasti otettava kielitieteilijä Theo Vennemann on esittänyt, että germaaniin olisi vaikuttanut seemiläinen kieli (foinikia). Hän on esittänyt ainakin jumalten nimien välillä yhtäläisyyksiä (Baal ~ Baldr), mutta en ole tietoinen, kuinka indoeuropeistit ja seemistit suhtautuvat näyttöön. Vaikutus liittyisi foinikialaisten Britanniaan suuntaamiin tinanhakumatkoihin.

Runsten på baskiska. I Sørup på Fyn finns en runsten som hittills ingen kunnat tyda. Stig Eliasson menar att mycket talar för att inskriften är på baskiska. Den upplyser om att två personer låtit hugga runorna åt sin make respektive faster eller moster. Texter på baskiska, ett urgammalt icke indoeuropeiskt språk, finns inte bevarade förrän från 1500-talet, men man vet att det funnits kontakter mellan vikingar och Baskien.
Mikäli kirjoitus todella ei aukea muuten, ei baskivaihtoehtoa voi tuomita suoralta kädeltä. Ongelmana tällaisissa tapauksissa on usein heiveröinen metodi: ei tiedetä, mitä kirjoituksen sanat merkitsevät, joten samannäköisiä vastineita on helppo löytää ihan mistä tahansa kielestä. Tämä muistuttaa tapausta, jossa etruskilaista kirjoitusta on tulkittu unkarin avulla, vaikka ei edes tiedetä, mitä kyseiset etruskin sanat ovat todellisuudessa merkinneet.

Eli tällainen menetelmä on lähinnä leikkiä: mistä tahansa kielestä löytyy avain, ja lauseisiinkin saa mukatolkkua komeiden semanttisten aasinsiltojen avulla...

Jäämme odottamaan baskologien vastausta kyseisestä riimukivitulkinnasta.

Avatar
Jouko Heyno
Viestit: 842
Liittynyt: 30.11.05 10:26

Re: Pohjolassa puhuttiin foinikiaa, baskia ja suomea

Vetehinen kirjoitti:Kurt Braunmülle esittää, että kanagermaani oli kontaktikieli, jonka kehittymiseen vaikuttivat seemiläiset kielet ja itämeren suomi. Itämerensuomi on loogista, mutta miten seemiläiset kielet vaikuttaisivat näin pohjoisessa?


7.1.2008
Nya perspektiv inom nordisk språkhistoria
Kungl. Gustav Adolfs Akademien i Uppsala har gett ut en samlingsvolym med språkhistoriska uppsatser, Nya perspektiv inom nordisk språkhistoria (2007). Boken vänder sig till språkforskare, men flera bidrag lägger fram resultat som är intressanta inte bara för specialister.

Urgermanskan uppstod som kontaktspråk. Urgermanskan kan ha talats århundradena före Kristus. I jämförelse med andra tidiga indoeuropeiska språk har den en ganska enkel grammatik med exempelvis bara två verbtempus. Kurt Braunmüller hävdar att denna enkla grammatik kan förklaras av att urgermanskan uppstod som ett slags förenklat kontaktspråk. Han nämner särskilt kontakter mellan å ena sidan indoeuropéer och å andra sidan semitiska språk (fenicier och puner) och östersjöfinska språk.

Rökstenen omtolkad. Bo Ralph föreslår nya tolkningar av ett par viktiga ställen på den berömda Rökstenen från 800-talet. Det står inte ”Då rådde Tjodrik [Didrik av Bern], den dristige … ” utan snarare ”Red på hästen, den dristige krigaren …”. Det står inte heller ”Sibbe, viets väktare, avlade nittioårig” utan ”jättekvinnan utplånar inte en släkt som iakttar heliga förpliktelser”.

Runsten på baskiska. I Sørup på Fyn finns en runsten som hittills ingen kunnat tyda. Stig Eliasson menar att mycket talar för att inskriften är på baskiska. Den upplyser om att två personer låtit hugga runorna åt sin make respektive faster eller moster. Texter på baskiska, ett urgammalt icke indoeuropeiskt språk, finns inte bevarade förrän från 1500-talet, men man vet att det funnits kontakter mellan vikingar och Baskien.

http://www.sprakradet.se/servlet/GetDoc?meta_id=2390
Olisiko tietoa, missä tämä teksti olisi nähtävillä (kuva tai julkaisu)?

Klaus Lindgren
Viestit: 1178
Liittynyt: 30.11.05 12:31

Julkaisun nimi on siis Nya perspektiv inom nordisk språkhistoria. Föredrag hållna vid ett symposium i Uppsala 20-22 januari 2006. Utgiven av: Elmevik, Lennart. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi nr 97, Uppsala 2007.

Jaakko Hakkinen
Viestit: 687
Liittynyt: 18.09.06 17:09
Viesti: Kotisivu

http://www.svd.se/kulturnoje/mer/spraks ... 788081.svd

”Basa lät hugga dessa runor åt sin make Etxehegi, och Isifus åt sin faster Izeba”

Eli riimukiven sisältö olisi tyypillinen riimuteksteille, mikä lisää uskottavuutta. Etenkin jos nuo sukulaisnimitykset täsmäävät baskin kanssa... Henkilönnimiksi taas on liiankin helppoa selittää kaikki söhryt ja epäselvät riimuyhdistelmät; pitäisi löytyä vastaavuus historiallisesti tunnettuihin baskinimiin. Ainakin tuo Etxe-alku kuulostaa baskilta.

Sisältö näyttää siis kyllä lupaavalta. Toivottavasti tulkinta ei kuitenkaan ole syntynyt keinotekoisesti, eli olettaen että baskit olisivat käyttäneet riimuja aivan eri äänteiden merkkeinä kuin skandinaavit...

Palaa sivulle “Puheenvuoroja historiasta”