Gustav Alm: Höstdagar. En Helsingforshistoria. Stockholm 1907.
...fröken Samson: "Här ha Lagerborgar, Gripenbergar och prometeus-ynglingar mycket att lära. Kultur för blotta kulturens skull är en andlig själfbefläckelse, en rutten blomma, förföriskt vacker, lockande och berusande, men rutten. Den har vuxit i unkna själar. Huru frisk och stark och skön, huru högt sväfvande mot solen är icke vår sunda, finska kultur, som springer direkt ur folkets sedligt ofördärfvade själ!"
...Angelica: "Å, så ni äro lustiga allihop, sade hon. Ni måste alltid ha någonting bakom, grubbla, spekulera, leta afsikter och mål, där inga finnas. Kan ni icke se solen lysa och blommorna blomma, lefva livet som det är, utan att alltid sträfva efter detta obestämda, som ni aldrig finna och som ger så liten valuta, sen ni låtit det verkliga lifvet rinna förbi?"
...magister Lohisaari: "Jag har på lager en affär, briljant, utomordentlig, sade han. Automobilen, skall ni få se, blir vårt framtida samfärdsmedel. Har ni sett landsvägarna i Karelen och Savolax? Storartade, härliga. Där blir trafikleder för automobil, kolossala sträckor, där hvarken ångbåtar eller järnvägar i tiders tid kunna upptaga konkurrensen. Vi borde egentligen starta ett bolag, så här på par händer. Aldrig många; det smular bort förtjänsten."
...Lohisaaris raljerier, magister Säynäväs fosterlandskärlek, den stora politiken och det heliga finska folket krympa samman som en tom ballong inför denna sväfvande sky, som håller mig fången.
...Jag ville icke skrifva ned de ord, som vi talade denna dag. När jag återupprepar dem för att fästa dem vid papperet, låta de kalla och hårda som utmätningsmannens knackning på dörren.
...Den sväfvande skyn viker undan för gatornas asfalt och fuktiga murar.
...Lohisaari: "Förbudslagstiftningen, sade han, en af käpphästarna, på hvilka partierna rida i kapp till maktens guldstol; stryp systemet, (s. 51-) som skall tvinga de fattiga att dricka denatureradt och snickarlack, de förslgna att lurendreja, bönderna att lönnbränna och hela menigheten att smaka den förbjudna frukten i löndom. Fy tusan. Kasta tidningen på elden!"
...Om nu en liten stekt hjärpe och ett glas burgunder vid vissa tillfällen väcka liknande ljusa bilder i min själ som en läcker visa af Bellman eller en liten, utsökt akvarell af Järnefelt, hvarför skulle jag då neka mig den lilla burgundern?
...det var Lohisaari i full ornat: skinnmössa, jaktväska och en väldig taskumatti dinglande på magen.
...Magister Säynävä var djurskyddsman och tyckte, att jakten var barbarisk. Han fasade, när han fick höra, att de läckra fåglar han ätit med god aptit voro sidensvansar, dessa nätta, vackra små stackare, hvilkas innerliga kärlek till den finska fosterjorden förbjuder dem att till och med under den strängaste vintern sträfva mot söderns länder.
...(folkskollärare) Han förklarade helt enkelt religionsundervisningen för omoralisk, uppehöll sig med synnerlig förkärlek vid Jesu underverk och Jakobs historia och stödde sig på Ernst Lampéns artiklar.
...Lohisaari: "Det är icke bara tidningarna. Biografteatrarna upptaga täflan med framgång: inbrott, mordscener, flickor, som släpas bundna vid hästsvansar, allt rått, banalt och dumt, som kan reta de tvifvelaktiga instinkterna. Ser du nu, att det är öfverklassens förvärfsbegär, som underhåller förvildningen. Besöker du biografteatrarna? Jag brukar gå med Elli Samson. Hon är förtjust i rullande bantåg, ryttareskaror och vackra landskap"
...Lohisaari: "Jag tog min examen i förbifarten och jag har aldrig gjort mig omak med en ansträngning - och ändå: jag har rest, jag har jagat och seglat, jag har tagit ut allt hvad Helsingfors har att bjuda, jag har umgåtts i förnäma kretsar och i låga - was willst du noch mehr? Anstränga sig är att gräfva sitt eländes graf."
...Jag vill påminna om den stora protesten på folkteatern i våras, språkfälttåget på marknadsskutorna i hamnen, demonstrationen mot de antinationellt arrangerade populära konserterna och senast vår ädelt tänkta och srorartadt anordnade protest mot de språkliga missförhållandena vid universitetet.
Skulle det icke vara skäl att hvissla ut det osedliga smutsstycket Belsazars gästabud på svenska teatern?
...Skönlitteraturen har råkat i dödvatten, sade jag. Hvad är Kevät ja takatalvi mot Papin rouva och Lastuja? Hvart har entusiasmen och friskheten tagit vägen från de böcker, som kommo ut, då vi sutto på skolbänken?
...Jag tror, fortsatte han, att det var skolan, som fördärfvade oss, bröt vår vilja och öfverlastade våra hjärnor med ett dödt vetande, som aldrig smälte samman med vårt själslif. Vi voro lillgamla och maskstungna, då vi gingo ut.
...Slamret från estraden drog förbi och lämnade oss oberörda. Endast nu och då vände gubben sig om, när han fann någon af soubretterna mer än vanligt pikant. De små ögonen i en valkig omgifning slogo några lifliga blinkar; när han var riktigt intresserad, gräfde han med tandpetarn i örat och gaf till ett kort skratt. (varieté)
Det var kanske illa, sade han på tal om partierna, att jag icke ändrade namn i våras med alla de andra.
...Angelica: "Europa blir ett bra litet hörn numera. Hvar elst man färdas, stöter man på någon gammal bekant."
...min själ lefde i fantasier och stämningar, hvilka jag lockade fram ur de små tillfälligheter, som dagen förde på min väg. Detta gaf mitt lif ett visst innehåll, ett intresse och ett behag - kort sagt ett värde
...Angelica: "Jag skall alla mina dagar strida mot den stora samhällsprostitution, som kallas det sanktionerade borgerliga äktenskapet. Kvinnorna sälja sig för kläder, föda, hus och hem och god samhällsställning, allt efter som de uppskatta sitt värde på den stora boskapsmarlnaden. Fy, det är oanständigt. Jag vill älska för att jag älskar... och gå när jag känner, att jag kommit på villospår."