Pöytäkirja, laadittu Suomen Suuriruhtinaanmaan yhdeksänsiä yleisiä valtiopäiviä avattaissa, Keisarillisen Linnan valtaistuin-salissa Helsingin kaupungissa, 24 päivänä Tammikuuta 1891.
Suomenmaan Kenraalikuvernööri, Kenraaliadjutantti, Jalkaväen-kenraali Kreivi Feodor Heiden, jonka Hänen Majesteettinsa Keisari ja Suuriruhtinas armossa oli määrännyt ja asettanut Keisarillisen Majesteetin puolesta avaamaan Hänen Majesteettinsa Keisarin ja Suuriruhtinaan 20 päiväksi nykyistä Tammikuuta kokoon kutsumat määräaikaiset Suomenmaan Valtiosäätyjen valtiopäivät, tuli Hänen Majesteettinsa armollisimmasti vahvistamain juhlamenojen mukaan valtiopäiviä aljettaissa, oltuaan läsnä jumalanpalveluksessa kaupungin Nikolainkirkossa, kymmenen minuuttia ennen kello yhtä päivällä valtaistuin- saliin, jonne Valtiosäädyt olivat kokoontuneet. Kenraali- kuvernöörin edellä kävivät:
1:ksi) Valtiopäiväin juhlamenojen-ohjaaja ja hänen Apulaisensa;
2:ksi) Senaatin Prokuraattori ja Jäsenet, kaksi aina rinnakkain;
3:ksi) Senaatin Talous- ja Oikeus-osastojen Vara-esimiehet; sekä hänen perässänsä:
4:ksi) Kenraalikuvernöörin seurueesen kuuluvat henkilöt.
Saliin tultuansa asettuivat Senaatin Talous- ja Oikeus-osastojen Vara-esimiehet sekä Senaatin Jäsenet ja Prokuraattori valta-istuimen ääreen oikealle sekä Kenraalikuvernööri seurueineen vasemmalle puolelle valta-istuimen luo.
Maamarsalkki oli asettunut Ritariston ja Aatelin eteen ja muitten Säätyjen Puhemiehet itsekukin oman Säätynsä eteen.
Kenraalikuvernööri kävi sijalleen valta-istuimen portaiden viereen. Sen jälkeen Kenraalikuvernööri julki luki Hänen Majesteettinsa Keisarin ja Suuriruhtinaan) Valtiosäädyille antaman, Korkeimmasti omalla kädellä allekirjoitetun venäjänkielisen tervehdyspuheen, joka kuului näin:
Armollisen puheen julki luettuansa julisti Kenraalikuvernööri valtiopäivät avatuiksi; ja sittenkuin Kenraalikuvernööri oli antanut puheen ruotsiksi ja suomeksi käännettynä Senaatin Oikeus-osaston Jäsenelle, Senaattori Emil Streng'ille, luki Senaattori mainitut käännökset julki valta-istuimen portaiden vieressä; ja kuuluivat ne näin:
"Representanter för det Finska folket.
Under oaflåtlig omsorg om alla Mina trogna undersåtar, har Jag funnit för godt att sammankalla eder till nu förestäende Landtdag för att pröfva förslag till några nya lagar och finansiela åtgärder för landet.
Derjemte har Jag, för att för eder underlätta anskaffandet af medel till slutförande af det redan vidtagna byggandet af Karelska och Björneborgska jernvägarna, anbefalt att öfverföra sex och en half millioner finska mark från statsfondens öfverskottsmedel till kommunikationsfonden.
Tillönskande eder ett framgängsrikt uppfyllande af de åligganden Jag uppdragit eder, förklarar Jag Landtdagen öppnad.
ALEXANDER."
"Suomen kansan edustajat.
Alituisesti huolta pitäen kaikista Minun uskollisista alamaisistani, olen Minä nähnyt hyväksi kutsua teidät nyt alkaville Valtiopäiville tutkimaan eräitten uusien lakien ehdotuksia sekä raha-asioita koskevia toimenpiteitä maata varten.
Sen ohella olen Minä, helpoittaakseni teille varojen hankkimisen Karjalan ja Porin rautateitten jo aletun rakentamisen loppuun saattamiseksi, käskenyt valtiorahaston liikenevistä varoista siirtää kuusi ja puoli miljoonaa markkaa kulkuneuvorahastoon.
Toivottaen teidän menestyksellä täyttävän Minun teille antamani tehtävät, julistan Valtiopäivät avatuiksi.
ALEKSANDER."
Maamarsalkki, Salaneuvos Victor von Haartman ja Pappis-, Porvaris- ja Talonpoikaissäätyjen Puhemiehet: Arkkipiispa, Jumaluusopin-tohtori Thorsten Thure Renvall, Kauppaneuvos Joachim Kurtén ja Talollinen Karl Johan Slotte astuivat sitte esiin, kukin vuorostaan, sekä esiin toivat, jokainen Säätynsä nimessä, seuraavassa puheessa Kenraalikuvernöörille Säätyjen alamaisen kunnioituksen Hänen Majesteetillensa Keisarille ja Suuriruhtinaalle:
Maamarsalkki, Salaneuvos von Haartman:
"Högvälborne Herr Grefve:
För åttonde gången under en tidrymd af 28 år hafva Finlands Ständer kallats att, grundlagen likmätigt, samverka vid afgörandet af åtskilliga vårt lands allmänna angelägenheter. Vid ett sådant tillfälle riktas blicken sjelfmant tillbaka på förgångna tider och dervid framträda hågkomster icke blott från landets första landtdag under dess närvarande statsskick, då vårt folk, såsom en skild nation, tillerkändes rätt att "fritt inom sig" in under sina lagars och seders hägn få sträfva och verka för egna fosterländska intressen, utan ock från en lång period derefter, då vi känt oss lycklige och förnöjde i den politiska ställning, Försynen stadgat för vårt land.
I det lugna framåtskridande, som utmärkt nämnda tid och särskildt de senare decennierna deraf, har dock nu en rubbning inträdt och det sistförflutna året har för det finska folket medfört oväntade och tunga pröfningar, till hvilka folket sjelft icke vet sig hafva gifvit någon verklig anledning, och även framtiden ställer sig för oss oviss och hotande. Det är under dessa betryckta förhållanden, som Finlands Ridderskap och Adel går att taga del i Landtagens förestående arbeten. Med öppen blick för vårt samhälles kraf och de förpligtelser, Finlands snart sekellänga förening med det Ryska Kejsaredömet medför, skall Ridderskapet och Adeln dervid söka att samvetsgrannt och redligt medverka till lösningen af de frågor, med hvilka Ständerna komma att taga befattning. Men liksom Ridderskapet och Adeln, med hela det finska folket, har det vissa medvetandet att ännu aldrig hafva svikit sin pligt mot Monarken och det Ryska riket, så är det ock endast i lydnad för lag, i aktning för rätt och i noggrann tillämpning af vår högtidtigen bekräftade författning, som Ridderskapet och Adeln ser en säker borgen för fäderneslandets trygghet och väl. Såsom Monarken deltager i folkets öde, såsom Han upprätthäller den ställning, hvarpå folkets upplysning och rättskänsla har anspråk, skall Han skörda lön i folkets hjertan. Så skall ock allt hvad rätt, hvad ädelt och godt Hans Majestät vill och verkar för vårt land bringa välsignelse öfver Honom och göra Hans namn vördadt och minnesvärdt från slägte till slägte.
I det Ridderskapet och Adeln nu, vid början af ett nytt ständermöte, öppet och ärligt, såsom alltid, inför Hans Majestät Kejsaren och Storfursten uttalar sina önskningar och förhoppningar för fäderneslandets väl, är det med bön till alla Herrars Herre tillika att en lång och lyckosam regering måtte varda Hans Majestät beskärd, till oförvansklig ära för Honom sjelf, till nytta och belåtenhet for hvarje, äfven den minsta bygd inom Hans Majestats landamären.
Dessa känslor, med hvilka Ridderskapet och Adeln förenar en önskan om sällhet och välgång for Hennes Majestät Kejsarinnan, Hans Kejserlige Höghet Storfursten Tronföljaren samt hela det öfriga Kejserliga huset anhäller Ridderskapet och Adeln att Eders Excellens ville bringa till Hans Majestäts kännedom."
Arkkipiispa, Jumaluusopin-tohtori Renvall.
"Eders Excellens!
Sedan Finlands Ständer senast voro församlade, har vårt folk varit i sitt innersta upprördt af den öfverhängande fara, hvari vår älskade Monark råkade genom den frskräckliga jernvägsolyckan vid Borki. För Hans Majestäts och den Kejserliga Familjens underbara räddning vid detta tillfälle har hela det finska folket till den Allsmäktige uppsändt sina böner af lifligaste tacksamhet. Mångfaldiga äro de vedermälen af huldrik omvårdnad, som det finska folket alltsedan dess förening med det ryska Kejsarriket fått emottaga af dess ädle och hugstore Monarker. Den högsta och välsignelserikaste af dessa välgerningar har varit hägnandet och vårdandet af det finska folkets fäderneärfda lagar och samhällsskick, hvilka varit den lifsluft vårt folk oundgångligen behöft för sin andliga och materiela utveckling. Denna utveckling har under senaste decennier burit frukter, som fylla hvarje fosterlandsvän med glädje.
Dessa välgerningar ha emellan det finska folket och dess ädla Monarker knutit ett band af tillgifvenhet och kärlek, hvilket tidens stormar ej förmå sönderslita.
Presteständet hyser derföre den fasta förtröstan att vårt fosterland, under orubbadt bibehållande af dess lagar och dess för alla tider stadfästade författning, allt framgent måtte få förblifva i åtnjutande af Hans Kejserliga Majestäts mäktiga skydd och omvårdnad.
Nedkallande Guds välsignelse öfver Hans Majestat Kejsaren och Storfursten och hela den Kejserliga Familjen, anhåller Presteständet ödmjukast att Eders Excellens ville till Hans Majestät framföra uttrycken af Presteståndets orubbliga trohet och vördnad."
Kauppaneuvos Kurten:
Herr Grefve!
Finlands Borgarestånd utber sig att genom Eder få till Hans Majestät Kejsaren, vår allernådigste Storfurste frambära försäkran om sin undersåtliga vördnad och trohet.
Under de år vårt land njutit lyckan af vår nuvarande Kejsares och Storfurstes regemente har landet erhållit upprepade bevis på Hans Majestäts Nådiga omtanke för landets väl, för befästande och utveckling af dess lagbundna stats skick. Finska folket har derför ock vant sig att med vördnad och tillforsigt emottaga Hans Majestats Nådiga beslut rörande vårt land, öfvertygadt om att de åsyfta endast landets bästa. Då det efter senaste landtdag täckts Hans Majestät att i Nåder påbjuda ett närmande i vissa afseenden emellan Finland och Kejsaredomet, och en del af de åtgärder, som i detta syfte vidtagits, väckt oro och bekymmer i landet, hyser Borgareståndet den fasta förtröstan att det skall förunnas Finlands Ständer att uttala sig om medlen och sättet för förverkligande af Hans Majestäts Nådiga afsigter och att de förändringar, som kunna finnas nödiga och gagneliga, skola genomföras i öfverensstämmelse med de för landet gällande, af Hans Majestät högtidligen bekräftade grundlagar. Genom en under alla skiften ådagalagd trohet och offervillighet har landet visat sig erkänna värdet af sin förening med Kejsaredömet samt genom allvarligt och sveklöst arbete för sin utveckling sökt rättfärdiga det förtroende och den välvilja, Hans Majestät täckts egna det. I samma anda vill det äfven framgent fortgå.
För Deras Majestäters, Kejsarens och Kejsarinnans samt hela det Kejserliga Husets lycka och sällhet uttalar Borgareståndet sina innerligaste välönskningar.
Talollinen Slotte:
"Herra Kreivi!
Myöskin Suomen Talonpoikaissääty pyytää tässä juhlallisessa tilaisuudessa saada Teidän Ylhäisyytenne kautta ilmi lausua Hänen Keisarilliselle Majesteetillensa Kaikkein armollisimmalle Suuriruhtinaallemme alamaiset tunteensa.
Kahdeksankymmentä vuotta on Suomen kansa, yhdistettynä Wenäjän mahtavaan valtakuntaan, elänyt onnellisena omien lakiensa suojassa. Niinkuin muutkin kansaluokat, niin on Suomen Talonpoikaissääty kaikella hengellään ja koko rakkaudellaan näihin lakeihin kiintynyt. Oltuaan itse, edusmiestensä kautta, ammoisista ajoista niiden säätämisessä osallisena, on se voinut sovittaa ne vastaamaan Suomen talonpojan ominaista luonnetta ja maan ja ilmanalan synnyttämiä erinäisiä tarpeita. Sentähden kaikki, joka tukee näitä lakeja, herättää siinä iloa, mutta kaikki, joka uhkaa niitä vaaralla, koskee siihen kipeästi.
Kansamme jalot Hallitsijat ovat aina sallineet maamme talonpoikaisenkin väestön suoraan ja vilpittömästi saattaa Heidän tietoonsa surunsa niinkuin ilonsakin aiheet. Sentähden Suomen Talonpoikaissääty ei luulisi tällä hetkellä täyttävänsä velvollisuuttaan, ellei se alamaisimmasti ilmoittaisi, että se hiljainen levollisuus, joka vielä äskettäin vallitsi mielissä, on viimeisinä aikoina yksin matalimmissakin majoissa vaihtunut huoleen ja suruun. Mutta epätoivoon laillisista oikeuksistaan ei Suomen kansa kuitenkaan voi antautua. Se tietää, että Keisari Aleksander Ensimäinen, muistossa Ylistettävin, vahvisti niinkuin Hän itse sanoo, tämän maan erinäisen valtiomuodon ikuisiksi ajoiksi, Hanen omaksi ja Hänen seuraajiensa hallitusajaksi. Poistumattomiksi ovat kansan mieliin painuneet ne sanat, joilla Hänen Keisarillinen Majesteettinsa Kaikkein armollisin nykyinen Suuriruhtinaamme, kohta valtaistuimelle noustuaan julistutti, että Hän, vahvistaessaan Suomen lait, oli tehnyt sen sydämellisellä tyytyväisyydellä, Armossa muistaen niitä moninaisia järkahtämättömiä uskollisuuden ja kiitollisuuden todistuksia, joilla Suomen asujamet olivat Hänen unhottumattoman Isänsä hallitusta sulostuttaneet. Suomen Talonpoikaissääty ja Suomen koko kansa tietää, että sen uskollisuus ja velvollisuudentäytäntö on aina sittemminkin pysynyt muuttumatta, yhtä lujana ja horjumattomansa, ja sentähden luo se nyt ahdistuksen aikana luottamuksella silmänsä Hänen Keisarilliseen Majesteettiinsa, nähden Hänessä maan lakien ja yhteiskuntalaitoksen vahvan Suojelijan, jonka mahtava sana saa ne huolet poistumaan, jotka tätä nykyä painavat Hänen nöyrää, lainkuuliaista Suomen kansaansa.
Näillä tunteilla rukoilee Suomen Talonpoikaissääty, meidän sen edustajien kautta, Jumalan Kaikkivaltiaan siunausta Hänen Keisarilliselle Majesteetillensa, Armollisimmalle Suuriruhtinaallemme, Hänen Korkealle Puolisollensa sekä koko Keisarilliselle huoneelle.
Kenraalikuvernööri antoi sen jälkeen Valtiosäädyille tiedoksi ne esitykset, jotka Hänen Majesteettinsa Keisari ja Suuriruhtinas oli tahtonut valtiopäiviä avattaissa Säätyjen eteen panna; jota varten Senaattori Streng julki luki ensin ruotsin- ja sitte suomenkielellä seuraavan luettelon niistä:
Luettelo Keisarillisen Majesteetin armollisista esityksistä, jotka valtiopäiviä avattaissa Helsingissä vuonna 1891 annetaan Suomenmaan Valtiosäädyille:
No 1, maatilojen osittamisesta ja maan vuokraamisesta maalla.
No 2, siitä, että 12 § hengeltä maksettavista veroista 20 p:nä Helmikuuta 1865 annetussa armollisessa asetuksessa muutetaan toisin kuuluvaksi.
No 3, siitä, että muutoshakemuksen aika Ahvenanmaan tuomiokunnan kihlakunnan-oikeuksista eräissä tapauksissa pitennetään.
N:o 4, toimenpiteistä hautausmaan viereisen asutuksen estämiseksi.
N:o 5, korvauksen antamisesta yleisistä varoista todistajille rikos-asioissa.
No 6, eräiden kruunun omistaman maan lajien luovuttamisesta yksityisille henkilöille.
N:o 7, sen veron lakkauttamisesta, jota muutamissa Vaasan ja Oulun läänien osissa kalunkirjoitusten säästöstä suoritetaan lasarettien ylläpidoksi..
N:o 8, alkeis-oppilaitoksissa, oppilaitoksissa naissivistystä varten sekä kansakoulunopettaja- ja opettajatar- seminareissa olevien opettajain ja opettajatarten eroomisesta virasta vissillä iällä.
No 9, koskeva kirkon ja pappilan rakentamista ja maan evankelis-lutherilaisissa seurakunnissa sekä järjestyssääntöä maan pappiloita varten.
N:o 10, koskeva lakia osakeyhtiöistä.
Äänekkäitä ja kestäviä eläköön-huutoja Hänen Majesteetillensa Keisarille ja Suuriruhtinaalle kaikui tämän jälkeen.
Tämän tapahduttua ja Kenraalikuvernöörin, saatettuna niinkuin sisään astuessaankin, lähdettyä valtaistuin-salisa erkanivat kaikki Säädyt.
Kaikkein-armollisimman määräyksen mukaan:
Theod. Bergelund.