Väitöskirja Naantalin luostarista osana kansallista kulttuuriperintöä

[Jyrki Ilva]

Seuraava Helsingin yliopistossa tarkastettava väitöskirja on luettavissa
verkossa:

Eva Ahl-Waris: Historiebruk kring Nådendal : och den kommemorativa anatomin
av klostrets minnesplats
(Humanistiska fakulteten, institutionen för filosofi, historia, kultur- och
konstforskning, allmän historia)
URL: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-10-6674-0

Väitöstilaisuus järjestetään 1.12.2010 kello 12 osoitteessa Porthania, auditorio
PIII, Yliopistonkatu 3. Vastaväittäjänä on Professor Christer Nordlund, Uumajan
yliopisto, ja kustoksena professori Laura Kolbe.

Väitöskirjan tiivistelmä:

Denna avhandling granskar hur platsen för lämningarna av det medeltida
birgittinerklostret Nådendal (Vallis Gratiae, gr. 1443) i Finland förvandlades till
ett nationellt kulturarv och minneslandskap. Platsen var arkeologiskt utforskad på
1800-talet av professor Sven Gabriel Elmgren (1817 1897). Fil.dr Reinhold Hausen
(1850 1942) tog upp hans arbete och grävde ut området på 1870-talet. Samtidigt
etablerades Birgittaminnena i Sverige som kulturarv. Hausen publicerade sin
utgrävning år 1922 som kom att utgöra en kontakt med följande generation av
aktörer på platsen via direktör Amos Anderson (1878 1961), i samarbete med lektor
Julius Finnberg (1877 1955) och arkeologen Juhani Rinne (1872 1950). De reste
kommemorativa monument m.m. på platsen i Nådendal och skapade sålunda ett
minneslandskap där. För dem representerade platsen den goda hembygden, som
ingick i en västorienterad syn på Finlands historia. Nätverket av aktörer
samarbetade också med svenska forskare och så kallade Birgittavänner, så som
riksantikvarien Sigurd Curman (1879 1966), men även med medlemmar av bl.a.
Societas Sanctae Birgittae och Pirita Kaunistamise Selts. Historiska jubileer som
manifestationer av historiebruk arrangerades också i Nådendal åren 1943, 1993
och 2003. Det förefaller som om det ibland fanns ett behov av Nådendal i Finlands
historia efter en kristid, t.ex. efter Krimkriget på 1850-talet, efter inbördeskriget
1918, under andra världskriget och efter depressionen på 1990-talet. År 2003
betonades kontakten med det internationella Birgittajubileet i Sverige och överallt
i Europa. Metodologiskt är avhandlingen idéhistorisk, men knyter även an till
forskning kring historiebruk, invented traditions och lieux de mémoire. Källorna
utgörs av artiklar och akademiska texter i böcker och tidskrifter samt brev skrivna
av aktörerna ur arkiv i Finland, Sverige och Estland, vid sidan av bilder samt resta
kommemorativa monument in situ i västra Finland.