Finlands Historiska Samfundet har 2025 inlett ett arbete för att påverka de arkivtjänster som är viktiga för historiker. Det finska arkivområdet befinner sig just nu i en stor förändringsfas, som drivs dels av besparingar i statsfinanserna, dels av en ökad betoning av digitala tjänster. Forskarna är oroliga över i vilken riktning arkiven utvecklas och hur framtidens arkiv kommer att tjäna historieforskarna som deras viktigaste forskningsinfrastruktur.
Forskarna är särskilt oroade över Riksarkivets planer på att lägga ned flera av sina verksamhetsställen och i framtiden främst erbjuda sina tjänster digitalt. Processen handlar inte bara om Riksarkivets interna organisation, utan i ett bredare perspektiv om utbildnings- och forskningspolitik samt regional jämlikhet. Denna webbplats uppdateras med aktuell information om läget.
Förändringar inom Riksarkivet och deras inverkan på tjänsterna
Med hänvisning till besparingskrav håller Riksarkivet på att lägga ned sina verksamhetsställen i de stora universitetsstäderna och övergå till att i första hand tillhandahålla material i digital form.
Lagen om Riksarkivet antogs sommaren 2025 (509/2025). I lagen infördes följande bestämmelse (3 §): ”Bestämmelser om Riksarkivets verksamhetsställen utfärdas genom förordning av statsrådet när detta behövs för att de språkliga rättigheterna ska tillgodoses eller för att säkerställa tillgången till Riksarkivets tjänster eller av särskilda kulturhistoriska skäl. Riksarkivet beslutar om sina övriga verksamhetsställen och placeringen av dem.” I statsrådets förordning om Riksarkivet föreskrivs (1295/2025, 1§): ”Riksarkivet har verksamhetsställen i Helsingfors, Åbo och Vasa samt samearkivet i Enare.”
Riksarkivet har tagit fram en modell för digital leverans av material, som är den primära metoden att leverera beställningar till forskarsalar i Tavastehus och Åbo:
- Materialet beställs och levereras digitalt via Astia-systemet
- Man kan beställa material kostnadsfritt i omgångar om en arkivenhet åt gången (om man beställer ytterligare en arkivenhet samtidigt kostar den 57,75 euro)
- Leveranstiden är högst två veckor
- Det digitaliserade materialet är fritt tillgängligt för alla, förutsatt att det inte finns några användningsbegränsningar. Material med användningsbegränsningar måste läsas på en av Riksarkivets kunddatorer.
- Material med begränsad tillgång och annat material som inte kan tillhandahållas digitalt kan användas på verksamhetsställena en gång i månaden när forskarsalen hålls öppen; i övrigt är verksamhetsställena i Tavastehus, Vasa och Åbo stängda
- Vid dessa verksamhetsställen anordnas en gång i månaden en självbetjäningsvecka, då man kan gå till forskarsalen för att läsa material. Detta kräver ett tillstånd för självbetjäning, vilket kan grundas på t.ex. finansierad forskning, utövande av näringsverksamhet eller ärendehantering med myndigheterna. Tillståndet för självbetjäning kräver även förmåga att arbeta självständigt på enheten.
- Läs mera på Riksarkivets webbplats (Besök en extern webbplats. Länken öppnas i en ny flik.).
Riksarkivet planerar att stänga fyra verksamhetsställen under åren 2026–2030:
- Verksamhetsstället i Jyväskylä (Besök en extern webbplats. Länken öppnas i en ny flik.) läggs ned i slutet av 2026, och kundtjänsten upphör den 1 oktober 2026
- Verksamhetsstället i Tavastehus (Besök en extern webbplats. Länken öppnas i en ny flik.) läggs ned den 1 juni 2027, och verksamheten fortsätter som vanligt fram till slutet av november 2026
- Planeringen för nedläggningen av verksamhetsställen i Uleåborg och Joensuu har inletts, med målet att nedläggningen ska genomföras 2030
- Dessutom planeras verksamhetsställen i Siltavuori i Helsingfors och på Pirttiniemenkatu i Mikkeli att läggas ned år 2030
- Centralarkivet i S:t Michel utbyggs så att materialet från de verksamhetsställena som ska läggas ned kan flyttas dit
- På så sätt skulle alla verksamhetsställen som inte nämns i förordningen, med undantag för S:t Michel, läggas ned, och som det ser ut nu kommer endast Helsingfors och S:t Michel att förbli öppna
- Målet är att uppnå besparingar i lokalutgifterna samt att flytta tyngdpunkten i hela Riksarkivets verksamhet mot digitalisering och datorstödd analys av material
- Läs mera: Kansallisarkiston toiminnan ja talouden suunnitelma 2025–2028 (Besök en extern webbplats. Länken öppnas i en ny flik.) (på finska).
Finlands Historiska Samfundets syn på förändringarna
Inverkan på historieforskningen
- Förändringarna riskerar att underminera historieforskningen och den därmed förknippade kompetensen i Finland
- Situationen riskerar att styra examensarbeten och doktorsavhandlingar mot den typ av forskning där det nödvändiga materialet är lättast att få tag på
- Arkiven är den viktigaste miljön för historieforskning, en forskningsinfrastruktur där forskare kan dra nytta av arkivpersonalens erfarenhet och expertis gällande källmaterialet och där det uppstår vetenskapligt givande möten med kollegor
- En central forskningsmetod för historiker är att läsa och analysera fysiska källor i det sammanhang som arkivmaterialet utgör
- En historiker går vanligtvis igenom tiotals eller hundratals arkivenheter för sin forskning, och på en forskarsal kan forskaren gå igenom tiotals arkivenheter under en och samma dag
- Det går snabbare att söka igenom fysiska arkivmaterial än digitaliserade, särskilt i det skede då man ännu inte vet var man ska hitta den information man behöver
- För att kunna utföra ärenden digitalt krävs det att man redan är bekant med arkiven och att behovet endast gäller en viss arkivenhet, men framför allt studenter eller nybörjare inom forskning vet ännu inte var de kan hitta rätt material, och för att hitta det krävs en helhetsbild, vilket inte är möjligt i elektroniska system
- Arkivets beskrivande uppgifter är ofta ofullständiga, vilket försvårar digitala ärenden
- Den nuvarande takten i digitaliseringen är långsam och räcker inte till för forskarnas och studenternas behov (examensdatum, tids- och finansieringsplaner för forskningsprojekt), t.ex. med nuvarande takt kan en forskare beställa cirka två arkivenheter per månad, dvs. 20–24 enheter per år, medan samma arbete på plats skulle ta en vecka
- Mindre än 10 procent av allt material i Riksarkivet har digitaliserats
Konsekvenser för undervisningen i historia och arkivvetenskap
- När Riksarkivets verksamhetsställen försvinner från många universitetsstäder förlorar studenter inom historia och arkivvetenskap den konkreta kontakten med det nationella kulturarvet, som de som framtida experter inom sina respektive områden borde behärska
- Historia erbjuds som huvudämne i Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Jyväskylä, Joensuu och Uleåborg, medan magisterprogrammen i dokumenthantering och arkivvetenskap finns i Åbo och Joensuu; hittills har det varit möjligt att kombinera teori och praktik i undervisningen vid universiteten
- Utbildningens uppgift är att ge en fördjupad förståelse för de historiska källorna: arkivets tillkomsthistoria, proveniens, sammanhang och eventuella kopplingar till andra arkiv är kunskap som uppstår genom att man använder och undersöker arkivet
- I framtiden kommer de som studerar historia vid olika universitet att ha olika möjligheter att utvecklas till experter inom sitt område
- Studenter, särskilt i Uleåborg, Joensuu och Jyväskylä, kommer i framtiden inte längre att kunna skriva uppsatser baserade på nationella arkivmaterial inom rimlig tid utan betydande besvär eller förseningar i examen
- Studenternas möjligheter att lära sig djupgående källkritik och att upptäcka desinformation försämras om de inte har tillgång till källmaterialet, vilket är särskilt oroande nu när man fortfarande håller på att lära sig den etiska användningen av artificiell intelligens och informationspåverkan även sträcker sig till historieforskningen
- På lång sikt kommer kompetensen inom historieområdet att urholkas om det inte skapas någon kontakt med källmaterialet
Samfundets ställningstaganden i Agricolan Tietosanomat
9.9.2025 Suomen Historiallisen Seuran hallitus: Suomeen tarvitaan kansallinen arkistostrategia
7.4.2026: Suomen Historiallinen Seura lausui sivistysvaliokunnalle arkistointilakiesityksestä
Se även medie- och bloggbevakning (på finska sidor)