En liten notis i tidningen som utkom för 100 år sedan, berättar om en litet steg i en berättelse som löper genom många viktiga decennier av Finlands historia och som också satt sina spår i Helsingfors stadsbild. Tyvärr har nog också viktiga delar av den historien förstörts, något som det kanske är värt att betänka…

Lue lisää

Det finns en viss typ av tuffa affärskvinnor i Helsingfors historia och åtminstone fyra av dem har kontakter till Svenska Teatern i slutet av 1800-talet, vilket jag tycker är lite intressant. Överlag fanns det alltid funnits affärsverksamma kvinnor i staden. Historiskt sett var hantverks- och handelshushåll genuina familjeföretag, där fruarna ofta hade goda insikter i…

Lue lisää

 Hufvudstadsbladet 28.4.1924.Nationalbiblioteket*(Klicka på bilderna för större bild.)1. Majstad. Stadsmuseet.2. Östra Chaussén (Olof Sundström, Stadsmuseet)3. Östra Chaussén (Stadsmuseet)4. Djurgårdsvägen (Stadsmuseet)5.Djurgårdsvägen (Stadsmuseet)6. Sportplan (Stadsmuseet)7. Nordenskiöldsgatan (Eric Sundström, Stadsmuseet)8. Västra Chaussén (Stadsmuseet)9. Runebergsgatan (Stadsmuseet)10. Runebergsgatan(Eric Sundström, Stadsmuseet)Tölö 1922 (detalj, Stadsmuseet)11. Fredriksgatan (Signe Brander, Stadsmuseet)12. Fredriksgatan (Stadsmuseet).13.Albertsgatans och Lönnrotsgatans hörn  (Runar Johansson. Stadsmuseet)14. Albertsgatans och Lönnrotsgatans hörn (Roos, Stadsmuseet)15. Sjömansgatan (Hjalmar Henriksson, Stadsmuseet)Personerna och bilen på bilden har ingenting med brottet att…

Lue lisää

Det var på annandag påsk, den 21 april 1924, som Svenska litteraturveckan i Helsingfors inleddes med en matiné på Svenska Teatern. Först höll Olof Enckell ett föredrag om kritikens roll (där han uttryckte en åsikt om att kritikens nivå inte var särskilt hög för tillfället). Sedan lästes några dikter, och till sist uppfördes Runar Schildts…

Lue lisää

Bland min morfars mors papper hittade jag ett fotografi av ett kök. På baksidan står Telis kök. Det är svägerskan Ottilia Fagerströms kök på Estnästgatan 10. När bilden är tagen vet jag inte, men huset byggdes 1910-1911 och som man kan se, är det inte gas i köket utan en vedspis.Trähuset som revs undan det…

Lue lisää

 I dag fick jag lust att återvända till bilden jag utgick från förra gången. Men denna gång tänkte jag fokusera på förgrunden, mellan den nya järnvägsstationen och nuvarande Mannerheimvägen. Ungefär där Posthuset står idag, ser man en del industribyggnader som ännu ett par decennier tidigare var av stor betydelse Helsingfors. Det finns överraskande lite bilder…

Lue lisää

 För hundra år sedan rubricerade Hufvudstadsbladet att byggandet av Arkadiabron skulle utföras under sommaren. Planeringen var aningen utmanande på grund av att gatan skar hamnbanan i en rätt liten vinkel, som man kan se på kartan nedan från 1917. Man kan läsa i artikeln att den gamla träbron skulle ersättas med en av betong. Det…

Lue lisää

A.E. Geetes karta från 1763. Boijes odlingar uppe till höger.Erik Edbom fick 1763 i uppdrag av landshövding Hans Henrik Boije att anlägga en plantage väster om Kronohagen i Stadshagen, alltså borgarnas hage. Landshövdingen arrenderade där ett område utan att behöva erlägga något arrende i praktiken. När Boije lämnade Helsingfors övertog Edbom arrendet 1773, ansökte om…

Lue lisää

Järnvägsstationen väntar på sin klocka c. 1919.(Sundström, Stadsmuseet)Den moderna staden fylldes av nya ljud. Ångmaskiner, bilmotorer, spårvagnars pinglande, musik i kaféer, biografer och restauranger. Klockorna över staden tystnade och förvandlades till stumma urtavlor och utbyttes mot fickur eller försynt dongande väggur i hemmen. Bara skolbarn och industriarbetare behövde kallas med starka ringklockor till arbetet. Rytmen…

Lue lisää